Både sammansättningen och avledningen kan i svenskan tjäna som ett syntaktiskt medel.
Sammansättning. En mängd svenska sammansatta ord skapas “medan vi talar och skriver” (U.Teleman), dvs tillhör inte språksystemet. Sådana med produktiva ordbildningsregler bildade ord (t.ex. Gamla stan-branden eller blåsippkantad i “de blåsippkantade rännilarna” av V.Ekelund) fortecknas inte i lexikon. Om detta slags tillfälliga ord upprepas ofta, förvandlas de till lexikaliserade benämningar på något och förtecknas då i lexikon (t.ex. slit-och-slängmentalitet: se SAOL, 11 uppl.; jfr ordet köp-slit-och-slängmentalitet som förekommit i en text men inte finns i svenska ordböcker).
Avledning. Det finns avledda ord som skapas i syfte att ändra på utgångsordets syntaktiska funktioner. Ett exempel: verbet morfemanalysera har bildats av substantivet morfemanalys för att brukas som predikat i en sats (t.ex. På vilket sätt kan man morfemanalysera dessa ord?); substantivet morfemanalys kas inte brukas på samma sätt som verbet.
Maslova-Lasjanskaja Sarra. OM ORDBILDNINGENS SYNTAKTISKА FUNKTIONER I SVENSKAN