Analysen visar att en stor grupp existentialsatser, som av svenska forskare (M. Sundman, O. Thorell) brukar betraktas som enhetlig och homogen, i sjalva verket består av två mindre grupper, beroende av satsernas struktur och semantik. Det är existentiella och presentativa satser. De första informerar rent allmänt om att någon eller något existerar. Deras struktur är: Det + finns + Nom, och som nominalled används här för det mesta substantiv med abstrakt betydelse. De presentativa satserna informerar om att någon eller något finns inom ett visst utrymme och har en annan struktur: Det + finns + Nom + Loc. Nominalledet i de här satserna är oftast representerad av ett konkret substantiv. De här två satstyperna skiljer sig också med avseende på de bestämningar, som används i varje av dem.
Matytsina Irina. OM TVÅ TYPER AV EXISTENTIALKONSTRUKTIONEN I MODERN SVENSKA